Breaking news: Svenskarna äger ISU

Jepp, fick tillbaka resultatet på sista testet idag, 98 av 100, slarvade bort en fråga, majoriteten av klassen låg runt 70-85. Så nu är jag rätt stolt över mig själv. Vi svenskar har helt enkelt sprungit i åttor runt dom amerikanska studenterna dom senaste veckorna, vilket känns rätt bra! Men med tanke på amerikanarnas bastuvanor så kanske det inte är någonting att vara stolt över?!

Anyway, idag har hag redan hunnit ha en lektion och hjälpt syster med en skoluppgift. Skype är grymt! Ska strax iväg och träna, sen blir det iväg till biblioteket för någon typ av studier, eller någonting i den stilen.

Var för övrigt på en bokutförsäljning med Martina i helgen, det var lite kul. Kom därifrån med två biografier (Bill Clinton - My Life och Khrushchev Remembers - The Glasnost Tapes), en bok om amerikanska inbördeskriget och en deckare, alltihop gick på 3,5 dollar. Känns bra! Ja pappa, du får låna böckerna när ni kommer över!

Kan för övrigt meddela att jag antagligen har hittat ett ställe som kan rädda informationen på min externa hdd, nu måste jag bara köpa en ny så jag har någonstans att förvara allt igen. Ska antagligen köpa två när jag ändå är på gång, så jag har en som ren säkerhet.

Oh well, det var väl allt för den här gången. Nu är det bara ett par dagar kvar till St. Louis! =)

/Patrick

Landet Gud glömde

Okej, jag kan köpa att saker och ting fungerar annorlunda när man bor i ett annat land (det är ju trots allt därför jag åkte från början), men nu vette fan alltså...

Jag var och tränade ikväll, tänkte att jag skulle ta och sätta mig i bastun en stund efteråt. Och här stötte jag på en idioti så monumental och skrämmande att jag faktiskt inte förstår hur fan folk i det här landet någonsin lyckades slå sig fria från engelsmännen, för att inte tala om sätta en man på månen.

På bastun fanns i vanlig ordning en termostat, och bredvid den fanns även tillverkarens instruktioner för hur man bastar. Basta en stund, duscha, gör om det hela ett par gånger, ha en handduk på dig om du måste - ni förstår konceptet.

Nu hade universitetet satt upp en egen lapp med regler på bastudörren, vilket naturligtvis är i sin ordning. Eller... uppenbarligen inte, man får vara försiktig med vad man skriver här.

I vad jag antar är ett försök att undvika en bakteriesamling deluxe har man satt upp en lapp där det bland annat står "clothing required". Nu skulle man ju kunna tro att folk använder huvudet lite grann och använder badbyxor, handduk eller någonting liknande. Nej nej, det står "clothing required", och kläder betyder kläder, punkt slut. Så folk kommer alltså direkt från viktrummet, fortfarande iförda träningskläder (inklusive SKOR OCH IPOD!!) och sätter sig i bastun. Sen går dom ut därifrån, utan att duscha.

Jag kan för det första inte förstå hur fan man får för sig att sätta sig i ett rum som är uppvärmt till 70 grader fullt påklädd, men att man dessutom släpar in sin iPod?!

Vart fan har jag hamnat, seriöst talat?

Katastrof

Igår råkade jag komma åt min externa hårddisk med foten, den rullade ett halvt varv på sängen. Det här verkar dock ha räckt för att någonting inuti ska ha gått fel, för nu kan datorn inte läsa av den. Och oddsen för att jag ska hitta en butik i den här lilla staden som faktiskt kan plocka fram den data som finns lagrad där känns inte så där jättebra. Och det känns ju inte direkt som en bra idé för mig att bryta upp den och börja titta själv, jag är som bekant inte världens mest händiga människa.

Den här hårddisken innehåller hela min musiksamling, en massa foton och annat som jag verkligen inte tänker bli av med. Det här är fruktansvärt irriterande.

Någon som har pillat med sånt här förut eller bara har några tips att komma med?!

Konsten att nicka en toalettdörr

Det här har varit en riktigt bra helg. I fredags hade jag lägenheten för mig själv, Olle och hans brorsa var på fest med Olles fotbollslag. Så jag tillbringade ett par timmar med att titta på konserter och dricka whisky - mycket trevligt! Efter det gick jag hem till Charlotte, där var vi ett gäng som spelade Rock Band och drack öl, alltid kul!

Igår var jag ute på middag med Chuck och dom två koreanska killarna han var värd åt, en av dom fyllde år. Inte dom mest pratglada killarna i världen, men gratis mat är alltid kul. Efter det drog jag iväg till Maria tillsammans med Martina och Anna. Vi, Charlotte, en av Marias rumskompisar och ett gäng utbytesstudenter gick ut i Bloomington. Sjukt bra kväll, även fast jag träffades av en flygande toalettdörr. Dörren till herrmuggen gick nämligen inte att stänga, men det visade sig att en kille hade lyckats dra igen den ändå på något sätt. Själv lyckades jag knappt rubba den när jag försökte, så det säger väl en del om storleken på den här killen. I vilket fall som helst så antar jag att han inte fick upp det, så han försökte väl tackla upp den eller sparka eller någonting annat i samma stil. Det hela slutade i alla fall med att dörren kom flygande och träffade mig på axeln och sidan av huvudet. Det gjorde rätt ont just då, men idag känner jag ingenting. I vilket fall som helst började både jag och den här killen asgarva, båda två blev nog rätt chockade.

Vi festade på i kanske en timme till eller så, sen var det dags att åka hem. Idag har jag bara legat i sängen och tittat på film. Pizza och halvtaskiga actionfilmer, det är en riktigt bra söndag!

/Patrick

Sista testet avklarat

Och det gick bra, det med. Det klart svåraste hittills, var tvungen att sitta nästan hela lektionen, men klarat mig har jag säkert gjort.

Dagen började mindre bra, jag hade nämligen mobilen (väckarklockan) på ljudlös... vaknade precis i tid ändå, men lite stressigt blev det allt.

Efter testet gick jag hem, åt frukost, sen har jag bara slappat. Ska strax ta mig iväg och träna, sen blir det lite plugg inför morgondagen lektioner... men inte för mycket, man vill ju inte förta sig!

Igår var vi och spelade biljard på campus, kan meddela att jag fortfarande är heeelt värdelös! Ikväll är det möjligt att det blir utgång, annars blir det nog bara sova. Helgens planer är lite oklara än så länge, men det löser sig nog. Det enda jag vet är att jag ska ut på middag på lördag. En av koreanerna som Chuck tog hand om innan terminen började fyller år, så Chuck har bjudit med oss ut på middag. Gratis mat är alltid bra, så varför inte liksom?

Börjar dessutom bli dags att ta tag i planerna inför St. Louis, det är ju nästa helg! Tiden går ruskigt fort här borta, men det börjar verkligen bli dags att boka en bil nu.

Det var väl allt för den här gången, ha det bra!

/Patrick

You guys rocked the test!

Ja, vår lärare verkade nöjd med sina svenska studenter i alla fall, alltid någonting. Jag hamnade på delad femte plats, utan att ha gjort några uppgifter som gav extra poäng. Martina var bäst i klassen, rätt snyggt jobbat!

Nu är det dags att plugga till nästa tenta... det ska nog gå fint det med! ;)

/Patrick

Dagens humor...

Seriöst talat, vad fan tänkte ni på här?!

GES

Citat från lärobok

Angående möjligheterna för en åtalad att förhandla med åklagaren:

"a second reason for a defendant to plead guilty to a reduced charge is to avoid a record of conviction for an offense that carries a social stigma. The "good family man" and "pillar of the church" caught in the act of "indecency with a child" might be willing to plead guilty to the reduced charge of disorderly conduct".

Ja, tro fan det...

Jag undrar... var det så dom löste det med prästerna?!

Ja, det gick ju fint

Fick tillbaka första tentaresultatet från igår, det gick riktigt bra! Det var dessutom det testet som kändes knepigast. Vilket naturligtvis gör mig mycket mindre motiverad nu när jag sitter på biblioteket och försöker läsa till torsdagens test. Jag klarar mig uppenbarligen bra ändå :P

Så nu är jag helt enkelt den slappaste killen på biblioteket, har hunnit med att leka med Spotify, chatta med folk och kolla på senaste idol-avsnittet (den där Erik G kan fanimej sjunga!). U.S. Judicial Process... ja, jag borde väl ta tag i det antar jag.

Just det ja, imorrn ska vi kolla på en obduktionsfilm med Pusselmannen. Han förvarnade oss så att kräsmagade personer kan komma 20 minuter senare. Själv råkade jag se en del sånt där när ja sprang runt på Huddinge sjukhus en sommar, så det ska nog gå bra... även om jag inte är riktigt lika fascinerad av sånt där som min kära syster är. Sandra, du kanske hinner över hit om du skyndar dig? ;)

En rätt intensiv dag avklarad

Och vi kan konstatera att proven gick fint! Internationella Relationer kändes bättre än Criminal Justice Science, men jag har garanterat klarat båda två. Bara för att jag skrev det där har jag säkert fått hjärnsläpp och kuggat en... :P

Nästa test om 2 dagar, U.S. Judicial Process. Inte speciellt orolig, 2 dagar är ju hur mycket tid som helst!

Var för övrigt och tränade idag för första gången på en vecka. Vägde precis lika mycket som förra gången, ligger alltså fortfarande lite drygt 3 kilo under den Patrick som vägde in sig hemma på altanen i Huddinge för snart 2 månader sedan. Jösses, tiden går fort när man har roligt!

Men jag får nog faktiskt erkänna att jag är lite understimulerad. I våras tentade jag 63 högskolepoäng (en normal termin är 30), jobbade en eller två dagar i veckan och skötte JFs barverksamhet. Nu pluggar jag precis 100% och gör ingenting annat, det blir mycket tid över, särskilt med tanke på att studierna inte är hjärnkirurgi direkt. Fick dock nys om att det tydligen ska finnas en simklubb här i stan någonstans. Inget skollag för killar alltså, men en klubb. Nu är det ju klart tveksamt om min allergi skulle palla någon större satsning, men det vore ruskigt kul att komma igång igen!

Oh well, det var väl allt för den här gången. Hoppas ni har det bra!

/Patrick

Studying like it's 2003...

En sammanfattning av helgens roligheter kommer senare, just nu är jag lite upptagen... har 2 prov imorrn. Så, för att känna mig hemma här bland alla små 18-åringar, har jag nu fallit tillbaka i gymnasiala studietakter och trycker in allting i skallen kvällen innan. Skillnaden är dock att jag sitter på biblioteket och inte hemma (internet hemma är instabilt, tänk om Spotify slutar fungera?!). Milner Library stänger inte förrns klockan 2 i natt, nu är klockan 8. 6 timmar på mig att trycka in 4 veckors studier i 2 olika ämnen... piece of cake! ;)

Mördarknott

Vår lilla stad har blivit invaderad av mördarknott... det här är fan inte Normalt!

Eller, mördarknott kanske är att överdriva lite grann, men... stan har blivit invaderad av knott, dom är överallt, det är inte helt spexigt. Små äckliga saker som fastnar på kläder, i håret, man vill knappt öppna munnen när man är ute och går, för gör man det behöver man inte äta någonting på ett par timmar. Tydligen är det ganska sällsynt att dom här osexiga små sakerna bits, men dom verkar fan tycka om att bita mig i alla fall. Mycket störande.

Just nu är klockan 10.11 här borta, det är lördag morgon, och jag är på biblioteket. Det känns inte bra, inte bra alls. Måste dock plugga ett par timmar, för ikväll är det amerikansk fotboll som gäller. Våra Red Birds ska tydligen vara otroligt dåliga, men det ska bli kul att se ändå. Om jag har förstått det rätt så är det tydligen tradition att sitta utanför stadion och bli lite berusad innan den här matchen, så det kan nog bli en bra kväll i alla fall. Det innebär tyvärr att jag måste sitta här och göra nyttiga saker just nu, och det är faktiskt inte ett dugg spännande. Prov i Introduction to International Relations och Introduction to Criminal Justice Science på måndag. Studiemotivation noll, har inte lust med vare sig teorier kring brottslighet eller feministiska perspektiv på internationella konflikter just nu. Men men, det löser sig nog ändå.

And for extra credit...

Hej där hemma!

Jag är ju, som ni kanske har uppfattat, ett fan av politiskt inkorrekt humor, vilket gjorde att jag började gapskratta på veckans sista lektion. Och ja, det var Professor Morn (eller "Pusselmannen" som Maria brukar säga) som slog till igen.

På den här sidan vattenpölen är det ganska vanligt att man ges möjligheten att göra ett antal extra uppgifter för att plocka extra poäng utöver tentor osv, dessa uppgifter kallas kort och gott för extra credit assignments. Mycket originellt.

Även Pusselmannen brukar kunna slänga ur sig lite extrauppgifter, hittills har det handlat om att man ska lämna in sitt eget tumavtryck i bläck och annat sånt, idag fick vi möjligheten att undersöka handstilen i dels ett fabricerat brev från en kidnappare, och dels ett testamente ur ett fall Pusselmannen faktiskt jobbade med en gång i världen. När detta var gjort började Pusselmannen prata om identifikation genom analys av hår, och i samband med det kom skämtet. "So, for extra credit: tomorrow night at nine, anyone who feels like it can pull out one of your pubic hairs, and shout out your analysis on campus!" Eller på svenska: "Ryck ett könshår och skrik ut hur det ser ut".

Karln är fullständigt galen, men kul! =)

/Patrick

The Kitchen

Ja jävlar, igår var jag i det konstigaste hus jag någonsin sett... och jag glömde naturligtvis kameran hemma! Jag vet, jag är en dålig människa, förlåt!

Jag gick hem till Adam och Cole, det skulle ju tydligen vara fest och band som spelade och grejer. Jag dök upp där runt 20.45, och redan på avstånd hörde jag en trummis gå lös på vad som helt uppenbart var ett jävligt trasigt trumset. Det var inte särskilt svårt att hitta huset i fråga, det stod nämligen ungefär 3 uppsättningar trumset, förstärkare och fan vet allt utanför huset. Bredvid alla grejerna stod ett stort träbord, och vid det bordet satt ett gäng som kollade på mig som om jag var ett UFO. Nu ska det sägas att majoriteten av alla i det här gänget är någon form av alternativa rockers med trasiga kläder, tatueringar och klart sporadisk skäggväxt... så det är fullt möjligt att jag faktiskt såg ut som ett UFO i jämförelse! Anyway, jag gick helt enkelt fram och frågade om någon av dom visste vart Adam eller Cole var. Just då dök Cole upp och hälsade på mig, vilket i sig verkade vara tillräckligt för att jag skulle bli godkänd. Jag knäckte en öl, snackade lite med folket runt bordet, sen gick jag in för att kolla på bandet som spelade. Och ja, dom spelade i köket.

Det här typ den mest udda uppsättning jag sett. Köket är max 7 kvadratmeter stort (om ens det), och där har Adam och Cole satt upp PA, högtalare och matta att ställa trumseten på (inklusive en bit lättbetong att ställa framför bastrumman så grejerna inte flyttar på sig). Hur dom har satt upp grejerna? Jodå, det ska jag berätta. Dom har helt enkelt slitit ut ett halvt köksskåp och tryckt in PA-utrustningen där, sen hänger högtalarna på något märkligt vänster från typ skåp, vägg och fönster. Utöver det släpar banden själva in egna förstärkare, micar och vad annat dom nu vill ha. Sen trycker man in så mycket folk man bara kan i det här köket, och banden börjar spela. Igår var det tydligen en ganska långsam kväll, det var bara kanske 35-40 pers på festen varav typ hälften hängde i köket när banden spelade. Det är oklart hur mycket av ljudet där inne som är medvetet skapat och hur mycket som beror på att folk helt enkelt råkar trampa på gitarristernas effektpedaler.

Jag var där kanske en timme, drack ett par öl och snackade lite skit, sen fick det vara för min del. Jag har trots allt tre test nästa vecka, jag borde ju liksom ta tag i det där at some point.

Hur var banden undrar ni? Första var inte direkt imponerande. Duktig trummis som spelade på jävligt trasiga prylar, sen var det mest bara oljud. Det andra bandet lät faktiskt rätt bra, spelade rätt hyggligt... dom dök dessutom upp i en gammal skolbuss. Dom verkade faktiskt vara ute på någon form av turné, kom tydligen från Boston.

Jag lär säkert leta mig tillbaka till The Kitchen vid ett antal tillfällen, men då blir det till att ta med sig öronproppar och ungefär 2 plattor öl, för det här är ingenting man gör utan många olika former av dämpning. Adam vill dessutom att jag ska lira med hans band vid något tillfälle, dom ska tydligen spela någon form av alternativ punkrock. Kommer definitivt behöva öl.

/Patrick

En del människor är verkligen helt fantastiska...

Och om vi fortsätter på vårt youtube-tema så har en del amerikaner verkligen fantastiskt genomtänkta åsikter om hälsovården

/Patrick

Humor på hög nivå

Hitler hade tydligen åsikter om att Oasis har splittrats... =)

Konserthuset rakt över gatan

Hello!

Igår var jag som sagt ute och träffade Adam, Cole och dom andra i det amerikanska gänget vi träffade en av dom första kvällarna här, och en mycket bra kväll blev det! En jävla massa musiknördar och öl för 1 dollar styck, det är inte fel. Det visar sig dessutom att Adam och Cole bor bara ett par hundra meter från mitt hus. Tydligen använder dom sitt hem som någon alternativ rockklubb, för ett par veckor sedan hade dom en stor fest och ungefär 20 band var där och spelade. Dom skulle tydligen ha fest ikväll igen, 2-3 band kommer att spela, så jag tänkte titta förbi en stund. Frågan är bara om jag ska gå och träna eller gå på frivillig föreläsning innan.

Kan för övrigt meddela att vädret här är mycket intressant just nu. Imorse (07.40) var det 9 grader varmt när jag gick hemifrån, men nu (14.23) är det närmre 30... det gör det lite halvsvårt att klä sig passande för hela dagen.

Vad har ni för väder där hemma?! ;)

/Patrick

One of those days

Hej där hemma!

Idag har jag en sån där dag där ingenting riktigt känns som det går som det ska, men ingenting går egentligen fel. Har bara allmänt haft en seg dag, smått illamående och rent allmänt precis så där lagom ömklig att man helst vill vara som en liten 3-åring och klaga, men inte tillräckligt illa ute för att man faktiskt ska ta det på något större allvar.

Så, vad gör man åt en sån dag? I normala fall hade jag gått och tränat skiten ur mig, men mina knän och diverse andra leder vill inte riktigt vara med idag. Så istället gick jag hem efter sista lektionen, köpte med mig en macka från Subway på vägen. Väl hemma tryckte jag i mig mackan, såg på ett avsnitt av Boston Legal och tog en power-nap. Efter det har jag bara nördat. Det har varit musik för hela slanten, här har vi kört Spotify, lyssnat på gamla favoriter från min egen samling, och härjat runt på Youtube. Funkar nästan lika bra som träning! Om ett par timmar ska jag iväg och dricka öl med ett gäng grabbar jag träffade första veckan här. Och se där, helt plötsligt känns dagen lite lättare att hantera.

Tänk vad lite öl och musik kan göra ;)

Kanske det roligaste jag läst

Nu sitter jag som bekant på andra sidan vattenpölen, så jag har inte sett skitserien i fråga, men den här människan verkar ju ha en intressant syn på livet...

http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/jag-vill-bli-en-forebild-svenska-kvinnor#comment-87592

Kul med bilar

Hej igen!

Tänkte bara titta in och berätta om en liten incident som inträffade i fredags, och kanske beröra resten av helgen i korthet.

Det hela började med att jag och Martina i vanlig ordning tog sällskap till vår kurs i Internationella Relationer. Ja, det är den kursen där en amerikansk elev frågade läraren om Hamas var ett Israeliskt parti. Mycket givande.

Anyway, vi gick längs med vägen och kom till ett övergångsställe. Eftersom vi hade rött tryckte vi på knappen och väntade snällt på att signalen skulle indikera att det var vår tur att korsa vägen. Någonting som är viktigt att ha i åtanke innan ni läser resten att här borta så får man alltid svänga höger oavsett vad trafikljusen säger, om inte en specifik skylt anger någonting annat. Man måste dock alltid väja för fotgängare som har grönt. Här fanns ingen skylt. Till vänster om oss i korsningen stod en pickup modell skitstor, motorhuven var i höjd med min haka. Jag gick på vänster sida, och var således närmast bilen i fråga. Plötsligt ser jag i ögonvrån hur bilen börjar rulla, föraren pratade i telefon och tittade åt vänster. För att göra en lång historia kort så träffade bilen mig. Inte hårt, jag skulle tro att han precis flyttat foten från bromspedalen till gaspedalen. Jag föll inte ens omkull, jag hann få upp händerna mot motorhuven och bankade till med nävarna, varpå föraren tvärnitade. I det läget kollade jag snabbt så att ingenting hade hänt med mig eller Martina... sen kan man väl säga att jag såg rött. Skitförbannad vore nog en underdrift. Mannen i bilen vevade ned rutan och började upprepa "I'm sorry! I'm sorry!"... det sket jag i. Jag kommer inte riktigt ihåg alla formuleringar jag använde, men jag minns tydligt "call the police" "kick your ass" och "GET THE F*CK OUT OF HERE!". Och detta dagen efter att Oscar varnat mig för att amerikaner kanske inte är vana vid nordiska män som går bärsärkagång... =)

Jag mår hur som helst bra, fick inte ens ett blåmärke, men det var en intressant start på morgonen! I övrigt har helgen flutit på fint, jag har hunnit med att spela Beatles Rockband (rekommenderas!), svulla pizza och godis till Super Size Me samt gå en ruskigt lång promenad längs Constitution Trail, en jättevacker gångväg här i stan.

Det var väl allt för den här gången. Hoppas ni har det bra där hemma!

/Patrick

Tillbaka från Chicago

Hej vänner!

Ja, jag vet att det är ett tag sen jag skrev sist... jag har varit upptagen, okej?! ;)

Senast jag skrev här hade jag precis skrivit prov i Criminal Investigations. Fick resultaten idag, och ett par timmars studier inför ett prov räcker tydligen alldeles utmärkt på den här sidan vattenpölen... skönt att veta!

I helgen var jag och resten av svenskarna i Chicago... jag har fått en ny favoritstad! I lördags ägnade vi större delen av dagen åt att hänga runt på museum med dom andra utbytesstudenterna, vilket faktiskt var ganska intressant. Museum of Science and Industri var det, dom hade allt möjligt kul, bland annat en gammal tysk u-båt från andra världskriget (ja pappa, jag har en massa foton, ta det lugnt), flygplan, tåg och massa annat kul. Bilder kommer senare. I söndags sprang vi mest runt och shoppade, drack kaffe och kollade in stan - riktigt mysigt var det! Jag försökte lägga så mycket som möjligt på minnet eftersom familjen Gustavsson ska fira jul i Chicago, jag tror det kommer blir sjukt bra! Chicago är verkligen min typ av stad, det var här jag för första gången fick uppleva konceptet B.Y.O.B., det bör verkligen införas i Sverige!

Vi svenskar valde att inte följa med resten av utbytesstudenterna hem på söndag kväll, vi stannade kvar i Chicago även i måndags, som för övrigt var Labor Day. I efterhand kan man konstatera att det var ett mycket bra beslut, då slapp vi stressa runt så mycket. Jag är mycket nöjd med helgen, och jag ska definitivt tillbaka dit inom en snar framtid. Närmast på programmet står dock St. Louis om en månad ungefär. Ska också bli riktigt kul!

The man who knew och dom första proven

Hej på er alla!

Innan jag börjar gå igenom dom senaste galenskaperna i den här staden vill jag bara säga GRATTIS till min mamma, hon fyller 50 idag! Puss på dig mamma!

Så, vad har hänt sen senast? Jag har gjort mitt första map quiz, jag har åkt över vattenpölen och studerar geografi på lågstadienivå... eller, inte riktigt, men testet var lite löjligt.

Vad gäller plugget i övrigt har min favoritgubbe Professor Morn slagit till igen... 2 gånger!

Han har ägnat de senaste lektionerna åt att undervisa oss om hur det funkar i en byråkrati, han kallar det vår livlina... mycket snack om tvångsförflyttningar, vassa armbågar osv. Inte så där jätteintressant till en början, men i onsdags slog gubben till. Han klev helt enkelt in i klassrummet och drog igång en dokumentär som hette "John O'Neill - The Man Who Knew". Lång historia riktigt kort:

John O'Neill var en framstående agent inom FBI, han började varna för Bin Laden och hans grabbar redan i mitten av 90-talet, ledde utredningar som möjligen hade kunnat ge en förvarning om 9/11 om han hade fått fortsätta, men han tvingades ut från FBI på grund av skitsaker. Han tog jobb som säkerhetschef på... World Trade Center i NY. Han var övertygad om att det skulle smälla där igen. Oerhört snyggt sätt att knyta ihop föreläsningsserien.

Idag hade vi prov i samma kurs (Criminal Investigations), rätt intressant upplevelse. 20 stycken flervalsfrågor, man skulle fylla i luckor i 10 olika meningar... och så var det 2 essä-frågor. På 50 minuter. Är rätt övertygad om att jag klarade provet, men det ska bli intressant att se vad som räknas som essä här borta, dom 3 sidor jag fick ihop hade ju inte räckt långt hemma direkt. Intressant sätt att examineras på, men det finns säkert någon poäng med det... antar jag.

I övrigt har veckan varit rätt lugn, vi har varit och spelat bowling 2 gånger, annars har det mest varit träning och allmänt häng. Helgen tillbringas i Chicago!! Imorrn är det obligatoriskt besök på museum som gäller innan det är dags för Chicago Jazz Festival på kvällen. Söndagen har vi helt fria tyglar, och vi svenskar funderar på att stanna kvar till på måndag (Labor Day), för då har vi ändå ingen skola.

Det var väl allt för den här gången. Ha det så bra där hemma, hoppas ni får en trevlig helg!

/Patrick

Fadder/stalker, TV och lite fest

Hallå i stugorna!

Sååå, vad har hänt sedan jag klottrade ner saker här senast?

Jo, i lördags var det som sagt fest hos Maria. Det blev en mycket lyckad kväll, när vi väl tog oss dit... vi kände nämligen inte riktigt igen oss när vi satt på bussen, så det blev till att åka runt Bloomington ett tag, men det var ju lite spexigt det också!

I söndags var jag och träffade min fadder/stalker. Hon var visserligen jättetrevlig, och hon gav en rätt bra förklaring till varför det bara är jag av svenskarna som har en fadder, men hon (Val) kommer även fortsättningsvis kallas för min fadder/stalker, and here's why:

Det gick tydligen ut ett mail från internationella kansliet här på ISU med namn och nationalitet på folk som skulle komma hit den här terminen, och enligt min fadder/stalker var jag den enda svensken med på listan. Hon tog följaktligen kontakt med mig på Facebook, och var mycket behjälplig när det gällde att ordna boende osv här i Normal. Det visar sig dock att hon sett mig en massa gånger i Uppsala i olika sammanhang, men inte velat gå fram för att jag inte skulle tro att hon var en stalker. Känner man sig som en stalker så gör man antagligen någonting som inte är helt vettigt, därav titeln =). Vi får se om den kan komma att ändras till hennes namn senare, vi pratade om att jag eventuellt skulle släpa med svenskmaffian på en av hennes kompisars fester vid tillfälle. Lär dock bli en hemmafest även det, verkar inte som om det är särskilt många av hennes kompisar som är över 21... alla är så små i det här landet!

Söndagen var för övrigt en stor dag... VI FICK EN TV! Chucks inneboende David hade en TV och en DVD-spelare över, så dom står nu i vårt vardagsrum, Chuck kom över med grejerna innan han skjutsade oss för att veckohandla. Karln är helt fantastisk. By the way, det är han som är på bild här ovanför.

Anyway, det var helgen det. Igår var det plugg, träning och bio på programmet. Nu har jag även fått lite datum för tester och sånt där, plugget känns lite mer verkligt nu, men inte särskilt jobbigt. Av dom fyra kurser jag läser kanske två av dom kommer kräva en normal arbetsinsats, resterande två känns rätt lugna.

Det var väl allt som hänt sen sist, nu ska resten av dagen gå åt till träning och studera Asiens geografi, vi har tydligen prov på det imorrn :P Ikväll ska vi försöka fira Charlotte som fyller år idag, det lutar åt minigolf... kan bli farligt! Minigolf är en adrenalinsport, och alla som påstår någonting annat ljuger!

Hälsningar från majsfälten

/Patrick